Uppskattningen en viktig kraftkälla

Ur Amos Jönköping sep 2019

Jag tycker om tidiga morgnar men jag vet, det där med tidig morgon är relativt. 
Det finns de som är uppe tidigare än jag. Om jag så skulle gå upp klockan fyra på
morgonen finns det alltid någon som har gått upp ännu tidigare för att
komma iväg till sitt arbete.

I en stad är det alltid någon som är vaken. En sådan vardaglig insikt
kan slå mig när jag är ute i morgonruset. Plötsligt blir det tydligt för
mig vad som pågår. Jag lyfter blicken och betraktar människorna, blir lite
som barnet som förundrat ser på tillvaron och försöker begripa allt som
händer. Där är busschauffören som kör sina passagerare till arbetsplatser
och skolor, där kommer bagaren som snart ska få åka hem och sova, här är
kioskägaren som snyggar till ytan utanför sin arbetsplats och där är
kvinnan som öppnar kyrkan inför morgonmässan.

Tanken för mig vidare – på bussen finns antagligen en BVC- sköterska som
kommer att möta nyblivna, lite oroliga föräldrar, en kurator som ska
förklara och ge hopp till den som i sin välvilja gett mer av sina krafter än
vad den fått tillbaka och skolledaren som ska rekrytera ny personal.

I dag kommer det att grävas, byggas, dras ledningar och planteras. Möten
ska hållas och beslut ska fattas. Information ska spridas, konflikter redas ut,
varor ska transporteras och säljas. Förklarande texter ska skrivas, blöjor
ska bytas, buggar ska fixas och lokaler ska hållas rena.

TÄNK SÅ många människor som nu är på väg för att göra
livet lite bättre för någon annan av oss. Tänk att det finns så många
ambitioner, kunskaper, erfarenheter och strategier för att möta upp våra
behov och önskningar. I stunden kanske de som är på väg inte medvetet har
siktet inställt på det men oavsett deras tankar och känslor så kommer de
med sin närvaro och insats att göra något som bidrar till det gemensamma.

Vi är ofta inställda på att vi borde göra mer än vi gör, prestera
bättre och på att utveckla våra rutiner, processer och organisationer.
Dokumentation, planering, utveckling och förändringar är ju till för att
förbättra, men om vi glömmer bort att lyfta det goda och fungerande kan det
få motsatt effekt. Ibland är vi så fokuserade på förändringsarbete att vi
kan ha svårt att se allt det goda vi faktiskt redan gör för varandra. Vi
mår bra av att se det som fungerar, det som är gott, vackert och harmoniskt.
Visst finns det många fel och brister som ska påpekas och åtgärdas men när
vi försummar att uppmärksamma de insatser vi själva och andra gör, då
förbiser vi en viktig kraftkälla – uppskattningen.

VÅR HJÄRNA är fantastisk men den har inte riktigt följt med
vår tekniska och samhälleliga utveckling. Den är fortfarande mån om vår
överlevnad som om vi levde ett jägarliv och bevakar omgivningen för att
skydda oss från faror. För oss i dag innebär det till exempel att vi har
lättare att registrera hot, obehagligheter och kritik än situationer av
trygghet, harmoni och beröm.

Det sägs att när vi får kritik eller blir otrevligt bemötta behöver vi
fem gånger fler uttryck av uppskattning för att vi ska komma i balans igen.
Därför kommer en dag som präglas av kritik, olösta konflikter och trist
bemötande göra oss otrygga. När vi är otrygga har vi lätt att komma i
konflikt med oss själva och vår omgivning eller dra oss undan och älta
oförrätter och då har vi svårt att ge uppskattning. Så synd, uppskattning
är ju en form av tacksamhet och tacksamhet är en så underskattad
energigivare.

NÄR VI är medvetna om hur vi fungerar kan vi agera
proaktivt, vi kan mota Olle i grind. Det finns hopp, vi har möjlighet att
bryta mönstret. Många använder sig av meditation och mental träning. I den
kristna traditionen finns ett äldre uttryck för en liknande metod, ”att arbeta
på sin helgelse”, att genom bön och goda föresatser jobba på att alltmer
bli det vi är skapade till – fria människor som visar kärlek till varandra.

Vi kan ta några djupa andetag, påminna oss om hur Gud gav liv till
människan genom att blåsa liv genom hennes näsborrar, varva ner och komma
till ett här och nu. ”Gud är närvaro och är också jag närvarande så blir
det ett möte” säger vår tidigare ärkebiskop KG Hammar. När vi är
närvarande är vi lugna och har lättare att fatta beslut som är bra för
oss. Vi prioriterar klokare och tillser att våra kroppar får det de behöver
så att vi har kraft att göra det där goda som vi vill och får göra för
varandra.

Vi får stanna upp, reflektera och hämta hem resultatet av vår insats
innan vi påbörjar nya uppgifter och projekt och ge uppskattning till oss
själva. Det kanske känns ovant men det är helt okej att tacka sig själv på
samma sätt som det är stärkande när du tackar andra för deras insatser och
för att de är just dem de är. Vi tackar oss själva, varandra och vi tackar
Gud för allt gott som vi får ta emot.

Vi kan öva upp vår tacksamhet genom att uppmärksamma och notera några
guldkorn varje dag. Om vi prövar några veckor kan vi se om vår glädje och tacksamhet
växer. Mina guldkorn i dag är:

• att dricka rabarbersaft i hammocken

• stärkande feedback från dottern
• en blommande kaprifol

Vilka är dina?

MARIA BOERYD